---

Jag stannade i ren chock. Det var fans överallt. Jag gillade att killarna hade fans som stöttade dem, men hade aldrig tyckt om uppmärksamheten man fick av att hänga med dem. Blickarna riktades mot oss och jag kände oron smyga sig fram. Louis märkte att något var fel och tog min hand. Jag försökte le mot honom men kunde inte. Han kramade om min hand hårt och jag tog ett djupt andetag innan vi gav oss ut i folkhavet. Paul och de andra vakterna gick runt omkring oss. Jag såg att Jessica var förvånad, hon såg nästan hypnotiserad ut. Jag tänkte flytta mig närmare henne när jag såg att hon höll i Nialls hand. Jag log och hon mötte min blick. Hon såg skräckslagen ut men log smått när hon såg att jag log mot henne. Vi fortsatte att tränga oss fram när jag plötsligt fick en armbåge i magen och föll ihop på golvet. Louis vände sig hastigt om men blev blockerad av fansen. Jag försökte resa mig men fick ingen luft. Jag hörde Louis ropa mitt namn och såg en skymt av hans ansikte. Ännu en gång försökte jag ställa mig upp men någon trampade på min hand och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna längre. Jag bara satt där, mitt på golvet. Folk trampade på mig och la inte ens märke till mig. Tårarna forsade ner för mina kinder när jag kände en stark arm dra upp mig från golvet. Utan att säga ett ord drog personen bort mig från folkmassan. Jag hade inte en blekaste aning om vem det var men följde ofrivilligt med.

Jag kände hur Aprils hand slets ur min. Jag vände mig om i panik och såg henne ligga på golvet. Fansen fyllde utrymmet mellan oss och jag försökte tränga mig förbi dem. April försökte komma upp på fötter men ramlade ihop igen. Vad hade hänt? Jag fick panik när jag inte kunde ta mig fram och fördes bara mot utgången med strömmen.

"APRIL!" Skrek jag men var osäker om hon hörde.

Liam kollade oroligt på mig men jag fick inte ur mig ett ljud till. Han såg att April var borta och ropade till Paul att leta efter henne. Han försvann direkt och vi fortsatte ut. Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken men kunde inte gråta här. Jag ville inte skapa drama. Vi kom slutligen ut och sprang till taxin som väntade utanför. När alla var inne körde han och jag skrek till.

"WAIT! What about April!?" Jessica gav mig en orolig blick och jag såg hur hon började flacka med blicken.

"What happened?" Frågade Harry och la en hand på min axel.

"She fell, i tried to get to her but the fans blocked the way. It's all my fault." Orden bara flöt ur min mun och jag la huvudet i händerna och lät tårarna forsa. Harry kramade om mig lite lätt och Liam klappade mig på axeln. Zayn och Niall satt tysta och förvånade. Jessica blev nästan lika orolig som jag och jag hörde hur hon snyftade till. Hon torkade snabbt bort tårarna och jag kollade upp på henne. Hon såg så rädd ut. Jag reste mig ur Harrys lösa grepp och satte mig bredvid Jessica. Hon satt alldeles stilla och såg inte ens på mig. Vi var ju inte så nära vänner. Utan att tänka på det kramade jag henne och hon skvatt först till. Sedan kramade hon mig också. Hennes famn var varm och trygg. Jag hörde henne snyfta och kände hur min axel blev fuktig. Jag kunde inte heller hålla tillbaka tårarna och lät dem falla tyst. Ingen sa något, vi bara satt där. Med fansen skrikande utanför. Som tur var var bilrutorna tonade så ingen kunde se in. Hoppas Paul hittade henne, min April.

När Louis kramade om Jessica kändes det som jag fick ett slag i magen. Jag höll avundsjukan inom mig. Jag blev ofta svartsjuk och det hade förstört förhållanden jag haft förut. Men jag såg hur oroliga de var och lugnade ner mig själv. Jag brukar ibland ha svårt med att kontrollera mig vid såna tillfällen men nu när April försvunnit klarade jag mig. Plötsligt ringde det i Liams mobil. What Makes You Beautiful började spelas och han svarade snabbt.

"Hello?" Sa han lågt. Hans ansiktsuttryck ändrades och blev tomt. Han stirrade framåt och hans mun öppnades lite. Han började sedan flacka med blicken som Jessica gjort förut. Han la på utan att säga ett ord. Han förblev tyst och vi väntade otåligt på att han skulle säga något.

"Go." Sa han. "You know where our hotel is." Han kollade på taxichauffören och bilen började rulla. Louis kollade på honom och än en gång brast han ut i tårar. Paul hade alltså inte hittat April. Vi satt tysta resten av vägen. Det enda som hördes var Louis och Jessicas snyftningar. Även om han fortfarande kramade om henne kunde jag inte kännde avundsjuka längre. Jag blev orolig vilade huvudet i händerna. Vart är hon?

---

Lite drama nu! Vad tycker ni? Vem tror ni hittade April? Jag har mycket planerat nu så snälla kommentera! Jag får mer lust att skriva när jag får kommentarer. Förlåt också för att jag inte la upp någon kapitel igår, kommer kanske ett i morgon :)