Gotta Be You - Kapitel 11

Zayns perspektiv:
Jag slängde mig matt på soffan och stängde ögonen. Jag såg två blåa ögon och ett blygt leende framför mig. Jessica. Nej sluta! Jag kan inte tänka på Nialls tjej sådär. Åh gud, varför kan jag inte glömma henne?
"Are you sleeping?" Viskade Liam som antagligen inte hade någonstans att sova.
"Yes." Svarade jag utan att öppna ögonen.
"Good." Sa han och la sig bredvid mig. Jag suckade men det dröjde inte länge innan jag sov.


Jessicas perspektiv:
Jag vaknade av att min mobil ringde och jag öppnade yrvaket ögonen. Det var mamma och jag svarade snabbt.
"Hej gumman, hur har du det?" Sa hon glatt.
"Jag har det toppen, du då?" Svarade jag och log av hennes röst.
"Jo, jag har det väl bra. Jag saknar dig som in i norden bara!" Mamma var en sån som aldrig svor. Jag var nog rena motsatsen.
"Jag saknar dig också mamma!" Tjöt jag i luren och mamma skrattade.
Jag pratade med mamma en lång stund och när vi lagt på kollade jag mig omkring. Jag satt i soffan i vardagsrummet, tv'n var fortfarande på och lampan var tänd. Jag måste ha somnat. Klockan var nästan elva och jag gick för att byta kläder. Jag hade inget planerat för dagen så jag tänkte bara ta det lugnt. Jag pluggade in mina hörlurar i mobilen och satte på "The one that got away" och dansade runt i mitt rum. Jag sjöng med till låten med min falska sångröst och skrattade åt mig själv. När den var slut kom "Moments" på och mitt humör blev plötsligt sämre. Jag sjönk ner på min säng och lyssnade på orden.
If we could only have this life for one more day
If we could only turn back time

Jag kände en tår sakta rinna nerför min kind men torkade snabbt bort den. Jag ville inte slösa bort dagen på att gråta i min säng. Jag bytte låt och försökte få upp humöret igen. Jag gick fram till min spegeldörr och granskade mig själv. Jag var inte smal, men inte tjock. Inte lång, men inte kort. Jag var en typisk medelmänniska och det hade jag alltid varit. Mitt liv var så tråkigt och jag gjorde allt för att det skulle bli roligare. Jag gjorde mig i ordning och knöt sedan på mig mina converse, drog på mig skinnjackan och gick mot stan. Jag visste inte vart jag skulle, jag bara gick.
Nialls perspektiv:
Jag vaknade tidigt och gick för att äta frukost. Idag skulle jag och killarna ha på en intervju klockan tolv och jag skickade iväg ett sms till Liam.
"You remeber the interview right?" Skrev jag och stoppade in en sked flingor i munnen.
"Was that today!? What time??" Svarade han. Som jag trodde, de hade glömt.
"The radio station, 11.30" Skickade jag tillbaka och gick för att borsta tänderna. Klockan var snart nio nu. Killarna hade varit ute och festat igår och det förvånade mig att Liam ens svarade. Fast jag kanske väckte honom.. Jag tänkte på Jessica och började le som ett fån. Hon var så underbar. Jag hade träffat henne tre gånger och hade redan fallt för henne. Jag kastade en blick på klockan som nu var tio över nio. Vad skulle jag göra i två timmar?
Liams perspektiv:
Mobilen pep till och jag vaknade med ett ryck. Zayn mumlade till bredvid mig och jag sträckte mig efter mobilen. Det var ett sms från Niall.
"You remeber the interview right?" Stod det och jag spärrade upp ögonen.
"Was that today!? What time??" Svarade jag. Jag som druckit minst igår var bakfull, hur skulle de andra vara?
"The radio station, 11.30" Fick jag som svar. Ganska länge kvar men ändå. Killarna skulle säkert inte vakna än på ett tag. Jag ruskade om Zayn som mumlade tyst och gjorde en besvärad min. Det var ingen idé, han kommer inte vakna. Jag reste på mig och gick in till Harry, som också sov.
"Harry wake up." Sa jag skakade om honom. Ingen reaktion.
"WAKE UP!" Skrek jag och han ryckte till.
"What do you want?" Klagade han och vände sig om, så han låg med ryggen mot mig.
"We're going on an interview today." Han satte sig hastigt upp och kollade på mig.
"Since when!?" Utropade han och kollade förvirrat på mig.
"We have to be at the radio station at 11.30." Sa jag och han suckade.
"But i'm hungover." Stönade han.
"We still have to go, and you better be there." Sa jag och lämnade sedan rummet.
Jag gick ut till köket för att ta lite frukost. Jag tog en macka, bredde på lite smör och satte mig sedan vid det lilla bordet. Det gnisslade till från ett annat rum och plötsligt kom April gående i en av Louis tröjor.
"Morning." Sa hon och log.
"Good morning." Svarade jag och log tillbaka. Jag tog en tugga av min macka och kollade twitter i mobilen. Alla fans gjorde mig så glad och jag älskade att läsa det dem skrev.
"You want tea?" Frågade April och jag kollade upp från mobilen.
"What?" Sa jag en aning förvirrat.
"Do you want some tea?" Sa hon långsamt, nästan i slowmotion. Självklart för att retas och jag lipade mot henne.
"Yes, please." Svarade jag och hon nickade.
Nialls perspektiv:
Jag stod utanför radiostationen och väntade. Killarna borde vara här nu. Min mobil vibrerade och jag drog upp den ur fickan. Ett sms från Louis.
"Almost there" Skrev han och jag struntade i att svara. Några minuter senare hade de kommit och vi gick in. Det var stort och jag skulle lätt gå vilse om jag inte hade Liam vid mig. Mitt lokalsinne var inte det bästa, med andra ord. Det kom fram en kvinna i trettioårs åldern och visade oss vägen. Väl framme vid satte vi oss på varsin stol med varsin mikrofon framför oss. Vi skulle bli intervjuade av en kvinna och en man. Båda var runt tjugofem år.
Intervjun startade och vi hade lika roligt som alltid. Men allt jag kunde tänka på var Jessica.

Sådär, ett ganska långt kapitel! Kan jag få åtminstone 3 kommentarer? Det skulle göra mig så otroligt glad! Tack till alla som läser i alla fall, tipsa gärna vänner! Och ge mig gärna feed back, om jag ska ändra något så säg det :)


Kommentarer
anna :)

du är jätte duktig på att skriva! :)

2012-04-20 @ 15:53:05
Malin

Superbra! :)

2012-04-21 @ 22:17:51


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

gottabeyouoned

Det här en är novellblogg som kommer handla om One Direction :)

RSS 2.0